Ett - två - tre - kanin!

(Notera vårt fantastiska bruk av gaffatejp, efter att vi insett att vi förmodligen inte får borra i betongväggen och  att vi, även om vi fått det, inte har någon borrmaskin.

Kaninerna och hästarna och draken har äntligen funnit sitt hål. Kollektivet är ett faktum. Lägenheten i fråga ligger tio minuters gångväg från universitetet där vi ska plugga, precis söder om Jingtong (Pekings största gata som löper spikrakt genom hela staden). Om man står på Himmelska Fridens Torg och går österut längs gatan som går tvärs igenom torget, så kommer man till The Rabbit Hole. Efter cirka en och en halv mil. Denna stad tar aldrig slut. Man bara åker och åker i taxin, men utanför fönstret avlöser höghusen varandra som om de täckte hela jorden.

Lägenheten är på 164 kvadratmeter, fullt tillräckligt för fem studenter som är vana vid Uppsalas bostadsbrist. Elementen fungerar oftast, och ventilationen består av att någon borrat ett hål, ca 10 cm i diameter, genom ytterväggen på ett antal ställen.

 

 

Utanför fönstren kämpar sig morgonljuset fram genom en tjock vägg av smog för att lysa över en flod, fler höghus, fabriker som om kvällarna spyr ut tjock, mörkgrå rök, en soptipp och en kåkstad.

 

 

En liten fundering:

I Sverige finns ju som bekant ställen där rika människor bor (typ Danderyd), och ställen där fattiga människor bor (typ Botkyrka). I Peking verkar folk med alla olika sorters ekonomisk bakgrund bo huller om buller. Detta kanske vore något för Sverige att ta efter. Det skulle kanske kunna förbättra folks verklighetsuppfattning.