Ett - två - tre - kanin!

Vi bestämde oss innan vi åkte för hur vi skulle inta våra måltider: på restaurang, billigt och varierat och varje gång skulle en av oss ta notan. Detta har hittills varit en fullständig succé. Det finns alla nivåer av restaurang inom gångavstånd från Hostelet. Från "vad billigt, kan man verkligen äta här?" till "vad dyrt, kan man verkligen äta här?". Vi har ätit luncher för fyra för 40 yuan, sammanlagt, varav häflten var för Coca-Colan och middag för knappt 400, varav mycket var för extratillägg som vi inte visste att vi behövde betala för. Det är en alldeles speciell känsla att äta sig mätt, fyra personer, på god mat, räcka fram en hundralapp för att betala för hela kalaset, och sedan få hälften tillbaka. En medlem i kollektivet har ett leende småländskt hjärta i bröstet. Så att säga.

Innan vi åkte hit sprang vi ju också runt och gjorde saker tillsammans, och en del av de sakerna krävde också betalning. Men för att göra det så enkelt som möjligt varje gång man skulle bjuda på någonting eller låna en tia så hade vi en devis: "Det jämnar ut sig i Kina." Och det gör det. Onekligen. (Säg inte emot.)